Det platta ostronet, Ostrea Edulis, som växer på ostronbankar utanför Bohusläns kust, är den ursprungliga europeiska arten och kallas följaktligen europeiska ostron och här helt enkelt svenska ostron. Edulis betyder ätlig.

Platta ostron var fram till 1970-talet vanliga i Frankrike. Ibland kallas de också i folkmun Belon efter området i Bretagne där de växte rikligt innan en parasitinfektion slog ut de franska bestånden. Idag är det en exklusiv ostronart. Den utgör endast en liten del av franska ostron och betingar ett högt pris.

Det vanligaste ostronet i Frankrike är idag det japanska jätteostronet, Crassostrea gigas. Det upptäcktes på svenska västkusten 2006 och har därefter spridit sig längs kusten. Den hårda vintern 2010 gick hårt åt de japanska jätteostronen i Sverige eftersom de växer på grunt vatten.

I Sverige finns Ostrea Edulis från Varberg i söder till Strömstad i norr men det växer ända upp till norska Trondheim. Det kräver friskt vatten utan parasiter och en salthalt på minst 2,4%. Vattentemperaturen måste dessutom vara rätt. Bara vissa år är temperaturen tillräcklig för att ostronen ska föröka sig och det infaller ungefär vart femte år.  Det varma vattnet innebär samtidigt en risk för blomning av växtplankton och det är inte bra för ostronen.

Ostronen växer på lätt sluttande sandbottnar i skyddade vikar på 3-8 meters djup och fiskas genom dykning. Ostronbankarna gallras försiktigt och ostronen plockas ett och ett, tvättas, skrapas och levereras sedan till fiskauktion. Grebbestad är centrum för svenska ostron och här arrangeras Ostronets dag i september.

Det tar 3 år innan ostronet kan skördas. Det svenska ostronet blir maximalt 15cm men skördas i allmänhet när de är omkring 8-10cm stora.

 Då ostronkonsumtionen i Sverige ökat kraftigt under senare år och Ostrea Edulis är en exklusiv ostronart ser det ljust ut för svenska ostron.