Triploida ostron – ostron året runt!

Triploida ostron är resultatet av en korsning av ostron med olika kromosomuppsättning men alltså inte någon form av GMO, genmanipulation. Ostronens doktor Frankenstein heter Standish Allen och är den som uppfann det triploida ostronet. Triploida ostron är sterila och går alltså att skörda även på sommaren. Vanliga ostron är liksom människorna diploida, dvs har två uppsättningar kromosomer. Man kan odla fram tetraploida ostron med fyra kromosomuppsättningar. När man korsar dem med vanliga diploidaostron blir resultatet det triploidaostronet, som inte har möjlighet att fortplanta sig.  De är välmatade och välsmakande hela året, även sommartid. (I USA har triploida ostron i stort sett tagit över på restaurangerna. Även om diploida här är större till antalet används dessa mest till soppor och matlagning). Triploida ostron kännetecknas av ett horn eller en liten näbb i den spetsiga änden. Förpackningarna märks Triploid,  Nonlaiteuse eller Huitres de Quatre Saisons.

Ostronfestival i Whitstable

Ostronguiden styrde i somras kosan till ostronfestivalen i Whitstable, en liten pittoresk ort vid Themsens mynning. Här har man fiskat ostron sedan romartiden. Det platta ostronet, Ostrea Edulis, växer på bankar strax utanför staden just i flodmynningen där det salta havsvattnet blandar sig med vattnet från Themsen. Det här bräckta, rörliga vattnet med kraftigt tidvatten är så gynnsamt för ostron. Här finns också rikligt med vilda japanska jätteostron, Crassostrea Gigas, som slagit sig ned under senare år och som här kallas Rock Oysters. Man har också på senare år börjat odla Gigas enligt fransk modell.

Det kan tyckas att juli en är en illa vald tidpunkt för en ostronfestival, då de platta ostronen inte får skördas förrän i september. Man vill väl helt enkelt ordna en festival under semestertider. Och festival var det, med ostronparad och allt! Här såldes ostron och öl i varje servering och stånd. Från flera scener spelades musik och den stora finalen bestod i ostronätartävling. Sex gigas skulle ätas och sköljas ner med en Guinness så snabbt som möjligt, en rejält slabbig tillställning som inte lockade till deltagande. Kvällen avslutades med byggen av ostronlyktor på stranden, precis som snölyktor men av ostronskal, mycket stämningsfullt.

Istället för platta ostron fick vi prova lokala Gigas som smakade utsökt. Men visst, vi hade väl räknat med att smaka de lokala specialiteterna som gjort Whitstable så känt.

Ett besök på Wheelers fick avsluta ostronbesöket. Whitstables äldsta restaurang med mycket bra rykte och ostron, skaldjur och fisk på menyn. Wheelers har inget alkoholtillstånd. Istället får man köpa med sig de drycker man önskar i en liten men ändå relativt välsorterad vinaffär mittemot. Har ni vägarna förbi Whitstable är ett besök hos Wheelers ett måste.