Ostronguiden har nu fortsatt resan västerut längs Normandies kust. Av de fyra ostronregionerna i Normandie är det bara en kvar, Côte Ouest, som sträcker sig längs västra sidan av Cotentinhalvön ner mot gränsen till Bretagne.

Första stoppet gör vi hos EARL Julien Lafosse, en trots sin unga ålder mycket välrenommerad och prisbelönt ostronodlare med en relativt liten ostronproduktion i Cabanor. Julien producerar 2 sorters ostron: Demoiselles d’Agon och Lafosse, den senare något mindre köttig. Bägge typerna kan man hitta i Sverige. Lafosse exporterar till Sverige via firman Maison Le Gros i Johanneshov.

Ostronguiden hade med tanke på titeln EARL underdånigt väntat sig att möta en hermelinklädd adelsman. EARL visade sig dock vara en beteckning på mindre jordbruksföretag, ” l’Exploitation Agricole à Responsabilité Limitée”.

Ingen provsmakning erbjöds hos den vänlige men upptagne Lafosse varför vi efter vårt besök styrde kosan mot grannföretaget Le Crosnier för att förhoppningsvis få en lunchranson av traktens ostron. Här var det full fart och fick vi möta alla tänkbara vackra och skrämmande skaldjur som den här kungskrabban, Crabe Royal och smaka på pinfärska ostron. Försäljerskans bror stod för fisket av krabbor och humrar och ostronguidens utsände fick förmånen att hålla i ett flertal gigantiska oddjur från havets djup.

Efter detta lämnade vi Normandie och styrde kosan mot ostronens huvudstad Cancale. Och i och med crayon inflatable bouncer det slut på normandiska delikatesser som Calvados och cider, det goda smöret Beurre d Isigny och inte minst de fina ostarna från Camembert. Hade ostronguidens utsände anat vad som skulle hända så…..fortsättning följer